Idag var jag hos logopeden. Det var ett år sedan sist. Jag måste verkligen säga att logopeden är en väldigt lättsnackad, sympatisk person. Det är nästan så man glömmer varför man är där, hon känns nästan som en kurator..

Anyway, eftersom allt har en förmåga att samlas på mina arbetsdagar så skulle ju inte detta vara ett undantag. Efter att ha jobbat hela natten och snackat ganska mycket också, och 2 h sömn så vacklade jag in där.

Märkte redan innan proverna att jag kände mig trött i halsen och det är ju också det som är mitt problem nuförtiden. Inte att rösten inte är för mörk utan att jag blir så trött och svajig ochsen kommer rethostan.

Vi gjorde talövningarna med NOrdanvinden och jämförde och min röst hade sjunkit trots att det inte verkar så till 115 hertz. Det som verkligen skillde var omfånget. Innan låg jag mellan 108 herrtz och upp till 168 hertz men nu hade omfånget minskat till mellan 98hertz som lägst och 136. Det tyckte jag faktiskt var intressant eftersom jag har märkt av att jag uppfattar mig själv somn monoton ibland och då innebär ju det att jag inte var helt fel på det.

Jag har blivit svagare  och mer ostabil också men det kunde hänga ihop med att jag bara vilat den i 2 h efter nattens ansträngningar.

Hon precis som jag tror att den kommer att sjunka ytterligare när jag får koll på testot och det blir ett jämt flöde så att säga.

jag undrade om det fanns något jag kunde göra för att få rösten mer konsekvent och stabil men hon ville inte att jag skulle anstränga stämbanden så mycket som jag uppenbarligen gör utan skulle li lite snällare mot dom ?

Kortfattat: hålla mig lite kortfattat om alt till allt. Fasiken också vilket krav: folk kan ju tro att jag är mer asocial än jag redan är..

Vi pratade en del om självbild och uppfattning. Tex så har från förra gången mitt sätt att se på min röst förändrats till det positiva så att säga då jag inte tror att någon annan längre uppfattar  varken mig eller min röst som något annat än manligt men däremot  upplever jag det som (är mer medveten om) att mitt kroppsspråk och mitt språkbruk  inte ändrat sig så mycket att det landar inom den maskulina genren.

Tex när man snackar med folk så tycker jag om att faktiskt prata istället för att uttala neanderthalliknande ljud och okomplicerade ord tagna ur sitt sammanhang vilket män faktiskt rätt ofta gör och jag pratar nog en hel del med händerna och kroppen också. Detta brukar anses som lite "bögigt"..

Apropå det så är detta också en stor skillnad mellan mig och dom jag pratar med ( oftast fyllebultar). Jag tittar gärna på tjejer, det har jag alltid gjort men eftersom jag aldrig haft den sexuella åtrån så tittar jag för att jag tycker att många kvinnor är vackra. Inte för att som hos dom jag pratar med "sätta på"..  

nä, det verkar som om jag har en bit kvar att gå men det tar sig trots allt ändå, trots alla svårigheter.

Ja nu snurrade jag iväg lite fast det var faktiskt lite grand av detta vi pratade om också. Otroligt nog så handskas ju hon också en hel del med kroppsspråk så det är väl lika bra att utnyttja den kunskapen också?

Fick faktiskt en hel del bra att tänka på just i dom sammanhangen där jag känner att jag inte riktigt hänger med så vi får väl se om jag lär mig något framöver.

jaha gott folk, vad händer hos er då?