Är inne i en period av förändring och jag tycker det i huvudsak är spännande, nervöst, osäkert ja- precis alla känslor snurrar runt.
Idag var jag på Dressman och handlade kostym. Inga problem. Expediten höjde inte ens ögonbrynen när jag stod i kallingar och linne framför henne.
Antingen består världen av himla bra skådespelare eller så är det så att jag passera rtillräckligt  bra.
Igår fick jag mitt Ica-kort indraget pga precis detta.
I affären fick jag något strul med scannern så jag tog kortet och apparaten till kundtjänsten. Hon börjar knappa på datorn och sedan vänder hon sig till mig, synar mig noggrant och säger:
-Nog för att det inte fungerar, men det behöver inte du bry dig om för det är ju inte ditt kort ändå!
Ehhh, jag var säker på att det stod mitt "nygamla" namn i deras system eftersom jag ringt otaliga gånger om just detta. Nu gjorde det ju inte det så jag kunde ju inte identifiera mig och bekräfta att jag och "hon" ju faktiskt är samma person. Så kortet ligger kvar hos kundtjänst.
Ska dit imorgon med mina namnändringslappar så då fixar det sig nog.
Anledningen till att jag köpte kostym idag var ju faktiskt att jag ska på brorsans bröllop i helgen som -tada- Love. Farsan vet om det och han var ok med det men brorsan vet inget. Har inte haft något bra tillfälle att säga det till honom och det känns lite tarvligt att skriva mess. Så det får bli en överraskning. Me om det är några som får problem med det så skulle det isåfall vara brudens anhöriga men det ger sig nog. Dom behöver bara lära känna mig så kommer det naturligt för dom också. Fast jag har ändå en känsla av att jag borde berätta för honom att hans syster inte kommer utan hans bror. Det kan nog kännas lite märkligt kan jag tänka mig.
Har förresten skickat in namnändringen till skatteverket men är osäker på om det bytet jag gjorde innan räknas som "gratisbytet" eftersom jag faktiskt tog det via prv och betalade dom 1000 spännen för att få bort mitt födelsenamn.
Det verkar "by the way" som om det går bra för töserna i skolan, inga tecken på mobbing än. Den enda skillnaden jag märkt är att den lilla fallit tillbaka till att kalla mig mamma mer och mer men hon förklarade det med att hon tyckte det var jobbigt när alla frågade vem mappa var 

Jaha, då sitter man på bussen och skriver detta inlägg för andra gången eftersom mobilen lottade ut på förra. 2 dagar in i skolstarten och allt verkar lugnt. Har inte fått några indikationer på att någon är elak. Fick en förfrågan om jag kunde tänka mig att presentera mig på nästa föräldrasamtal. Jag har inte svarat och är dubbel. En del av mig tycker det är en bra idé medans en stor del inte vill ställa sig i fokus igen.. vi får se vad jag beslutar mig för.
Var hos VC idag Ang mina magproblem och trötthet. En ny läkare igen som började med att kalla in mig och en man till. Pekade in den andre mannen i ett annat rum och säger: vänta här medan jag hjälper honom här med sina problem.
Väl inne i rummet: jaha, vad kan jag hjälpa en så ung kille med? Jag höll på att rätta honom men lät bli. Men sen kände jag mig avslöjad när han började läsa i min journal men han röjde inget fast jag såg att han tittade igenom det mer än 1 gång. Den enda skillnad jag märkte av var att han undvek att använda pronomen och jag måste säga att jag kände mig bekväm med honom. Det var proffsigt tyckte jag. Jaha, resultat? Ett ev magsår som ska utredas och prover för gluten. Måste stå ut 2 veckor till med smärtorna och tröttheten innan dom vet hyr dom ska behandla det. Så pratade vi om livsstil och mitt ickesunda vis att ta hand om kroppen. Fick utskrivet zyban till rökavvänjning, kaffet var jag tvungen att minska på, stressen måste bort och sömnen och maten måste prioriteras, så att jag inte körde huvet någonstanns. Fast trots alla dessa förmaningar kände jag mig inte pressad. Han bara sa: jag kan inte pressa dig men tänk på att ett försök är bättre än att låta bli... Det tyckte jag var bra sagt. Innan jag gick så blinkade han till och tillade: även män blir skruppliga gubbar till slut... Han är helt klart min nya favvodoktor.. förresten jag vill ställa en fråga: zyban har jag hört kan skapa psykiska besvär. Är det någon som använt det?